Cecilia Hultman

 

 

 

 

 

Teckning. Som små fragment av icke-världar där allt och inget
tillåts pågå parallellt. Som tillrättlagda skevheter, precist utförda.
Som medvetna konstruktioner. Som ett sammanförande av omvärlden
och upplevelsen av den/det. Som ett framväxande som förutsätter
precision. Som ett sätt att komma åt tomhet och betydelsen av den/det.
Som något som inte bara är utan lika gärna kan vara något helt annat.

Som teckning.